In NightMode

Att sitta. Bara sitta stilla. Tillsammans med, möjligtvis, ett glas vin och Jackson Browne på bra volym. Running on empty. Familjen sover och huset är bommat. Festen har varit men är slut. Man mår och det är gott. Mustaschtid gäller, det ÄR Movember! Man gör så, sparar mustaschen. Detta innebär att man tvivlar på sitt utseende och hur det är möjligt att se ut sådan. Men för cancern, prostatan, vad gör man inte? På gång med ny låt, “I do”. Kärleken, igen. Den möjliga och faktiskt helt åtkomliga. Kräver endast engagemang! Ställen er opp! Förener eder!

Allt gott till världen och er.

//RUBANK

En ny dag gryr

En dag i November, under årets after-ski i Mjöhult, sitter Rubanks medlemmar, Pontus och Martin, i samtal. Samtalet kretsar kring förtiårskris och om “vad-fan-man-ska-göra-i-framtiden”. Martin fick då en demo med riff och tillhörande ackord, “-Skriv text!” sade Pontus. Ett par dagar senare var deras första hit, “Hey Baby”, ett faktum. Tycke uppstod och samarbetet blommade upp snabbt. Pontus levererade musik, Martin skrev texter. Låtar spelades in antingen i studion på Julebäcksgränd eller i Rydebäck. Endast en låt, “Just a kiss” har spelats in i en tillfälligt uppbygd studio i Mjöhult.

Första spelningen framfördes under en privat fest strax innan nyåret 2015-2016. Två B-spår ur kommande LP-n framfördes: “Hey Baby” och “Lonesome Woods”.

Bandet hämtar sin inspiration ur själva livet; vedermödor, kärlek, bakåtblickar och en övertygelse om människans godhet. Peace, love & understanding? Nja, mer Peace, love och låt mig vara som jag är. Man måste inte förstå, allt, men man måste förstå.

Som i låten “Lonesome Woods”: “…nature calls and all is calm in lonesome woods”. En strävan efter lugn, ett andetag. En önskan om just förståelse.

//RUBANK